Lagar som reglerar stöd och service
1. Stöd till personer med funktionsnedsättning ges i huvudsak utifrån följande (fyra olika) lagrum:
- Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
- Socialtjänstlagen (SoL)
- Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
- Lagen om statlig assistansersättning (LASS)
2. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Reglerar bland annat vård, behandling, rehabilitering och habilitering för personer som vistas i Sverige och är i behov av dessa insatser.
3. Socialtjänstlagen (SoL)
Ger alla personer som vistas i Sverige rätt till en social och ekonomisk trygghet. Kommuner har utifrån lagstiftningen utarbetat egna policydokument och riktlinjer för att tydliggöra och underlätta för handläggning av stödinsatser.
4. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Är en så kallad rättighetslag. Innan man kan få insatser enligt denna lag görs en utredning där handläggaren tar reda på om funktionsnedsättningen är av en sådan art att personen kan omfattas av LSS.
5. Lagen om statlig assistansersättning (LASS)
Avser ekonomisk ersättning för personlig assistans när behovet är mer än 20 timmar i veckan.I vissa fall kan man ha insatser enligt flera olika lagar samtidigt, exempelvis både enligt LSS och SoL.
6. LSS personkretsar
Alla har inte rätt till insatser enligt denna lag. De som omfattas av LSS är personer tillhörande någon av följande grupper (sk personkretsar):
Pk 1 utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
Pk 2 betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Pk 3 varaktiga stora fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
Personer med demenssjukdom kan således bli aktuella antingen i personkrets 2 eller 3.
7. SoL-stödinsatser
Enligt SoL ska socialnämnden verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra.
8. Stödinsatser enligt SoL är bland annat:
• Hemtjänst
• Larm
• Dagverksamhet
• Korttidsboende/Växelvård
• Ledsagarservice/Avlösarservice
• Boendestöd = pedagogiskt stöd i hemmet för att utveckla personens förmåga att bli mera självständig
• Särskilda boende – vårdboende eller gruppboende för demenssjuka
9. Ansökan
En ansökan om stödinsatser enligt SoL och LSS lämnas till kommunens biståndshandläggare. Ansökan kan göras antingen per brev, per telefon eller vid ett möte med handläggaren.
När ansökan är gjord ska kommunens socialtjänst skyndsamt (inom 2 – 3 veckor) bekräfta att ansökan inkommit och inleda handläggningen av ärendet. När handläggarens utredning är klar ska den sökande få ett skriftligt beslut. Beslutet anger om ansökan har beviljats helt eller delvis eller avslagits. Avslagsbeslut, helt eller delvis, kan överklagas till rättslig instans (förvaltningsrätt). Avslaget skall vara motiverat i beslutet.
10. Anhörigbehörighetslagen (1/7 2017)
Du som är anhörig behöver inte ha en fullmakt för att företräda en person som saknar förmåga att ta hand om sin ekonomi.
Via skatteverket kan man beställa ett Familjebevis för att påvisa släktskapet när du som anhörig behöver hjälpa till att sköta vardagsekonomin till någon närstående enligt Anhörigbehörighetslagen.
